Bröllopsresan till Galapagos

Måhända vi kan beskyllas för att ha varit för otåliga, men vi valde att ta ut bröllopsresan innan själva bröllopet (en månad över jul & nyår 2008-2009). Förlovade oss gjorde vi under en glittrande soluppgång på en strand nära vårt älskade tält och två kajkaer på Svalbard.

Ovan & nedan: En endemisk marin iguana vandrar stolt och i princip oberörd förbi på en strand på ön Santa Cruz.

Ovan: En jättesköldpadda (giant tortoise) äter sitt gräs och bryr sig om få andra ting. Tyvärr utnyttjades de under århundraden som mat på piratskepp, så även på HMS Beagle som den då unge Charles Darwin seglade med. Anledningen var att de på den tiden naturligtvis inte hade kylskåp, och mat var tvunget att hållas levande för att klara sig under de långa seglatserna som tog månader och ibland år. Sköldpaddan klarar sig nämligen upp till ett år utan både mat och vatten... och sköldpaddssoppa föredrogs framför halvruttna rotfrukter.

Ovan: Man får vara vaksam för "vandrande stenar" när man tar sig fram på Galapagos vägar. Eftersom sköldpaddan är fridlyst så får man inte röra den, men undantaget är om den hindrar trafik på vägarna. Man bör dock inte vara ensam för att flytta på den...

Ovan: Hajar av alla dess slag fanns överallt. Denna White-tipped Reef Shark snorklade vi ofta med. Den sågs leka i vågorna och svepa förbi fötterna på endast meterdjupt vatten på badstränder. Under ett dyk såg vi samtidigt 18 mäktiga hammarhajar (Scalloped Hammerhead) passera. Vid ett annat tillfälle såg vi den gigantiska Djävulvsrockan (Manta Ray) sväva förbi. Gemensamt för dem var att de inte brydde sig nämnvärt om människan, förutom att hålla sig undan ifall man gjorde hastiga rörelser. Hajarna är så välnärda av den rika tillgången på fisk, så människan ses inte som ett byte.

Ovan: Sjölejonen var en fantastisk upplevelse! Dessa otroligt viga, enormt lekfulla och mycket nyfikna varelser var en fröjd att betrakta.

Ovan: Galapagos Penguin. Världens minsta pingvin. Och världens nordligaste. Vi befinner oss mitt på ekvatorn 1000 km ut i Stilla Havet från Ekvadors kust.

Ovan: Delfiner - ytterligare en lekfull och nyfiken följesslagare!

Ovan: Silly Bird som de första besökarna kallade denna märkliga fågel. Den heter egentligen Blue-Footed Boobie - kan ni gissa varför? Den tävlar om honornas uppmärksamhet genom att i parningstider se vem som kan höja sina blå fossingar högst upp i luften. Hmmm, undrars om den tekniken skulle funka på Stureplan?

Ovan: Den kända ön Bartalomé i bakgrunden, och i förgrunden en stor Brun Pelikan. Precis bakom fågeln i vattnet ser man en kraterkant från en inte alltför avlägsen vulkanisk händelse. Öarna har ju kommit till pga den hot-spot som tränger igenom jordens mantel och sprutar upp magma på havets botten och därmed skapar öar. Pga platt-tektoniken rör sig jorskorpan (och därmed öarna), men eftersom hot-spoten förblir på sin plats så bildas det ett pärlband av öar (precis som Hawaii och Alaskas båge av öar).

Ovan & nedan: Galapagos Hawk. En art jag inte trodde jag skulle få se, men som vid ett tillfälle landade på knappa två meters avstånd ... så att man fick backa för att kunna få in skärpan i teleobjektivet. Lite skillnad mot fågelfoto i Sverige, där man ofta får förklara vad de olika enskilda svarta pixlarna egentligen avbildar... Tom i den klassika turistbilden nedan så ser man en av hökarna sväva ovanför oss.

Ovan: En av fyra dagsturer i kajak eller kanot som vi gjorde under våran månad på Galapagos. Här finns texten till en liten artikel om paddlingen där som skrevs för Paddelbladet - paddelklubben JKoRKs medlemsblad.

Ovan & nedan: Nyårsfirande i den största standen (men ej huvustaden) i ögruppen - Puerto Ayora på Santa Cruz. Traditionen är att skapa en docka som symboliserade allt ont & dåligt från året som gått (tex chefen på jobbet) - och sen bränner man dockan.

Ovan: Huvudstaden Puerto Baquerizo Moreno låg på San Cristobal, den första ön vi landade på. Här var det lika många sjölejonvalpar som tog en tur på stan som lokalinvånare. Man kan här se några av dem ligga vid båtarna.

Ovan: Stora kaktusar fanns det gott om i den arida zonen närmast havet. Först längre upp i höglandet blir det frodigt. Här är vi på väg mot vår första tältövernattning på Galapagos. Tillståndet att få göra det på egen hand tog sin tid att få till. Hade varit bra att kunna spanska när man skall prata med en strikt spansktalande parkadministration...

Ovan: En enorm lavatunnel som vi bara råkade hitta under en envägs cykeltur (taxi med cyklar upp till öns högsta punkt, och sen cykla hem).

Ovan: En stor och vacker caldera (vulkankrater) som vi tog en dagstur på häst utefter. Här står Stophes häst och förvirrat väntar på vad som skall hända.

Ovan: Man vet aldrig vad man har under fötterna.... Här har taket rasat in på en enorm lavakammare. Den som ser Lisette (typ två staplade pixlar) på kraterkanten är duktig! Ta hjälp av muspekaren.

Ovan: Quito, Ecuadors högt belägna huvudstad spenderade vi en dag i på väg ut, en på väg hem.

Tillbaka...