Nu blir det att stirra in i horisonten i 70 km. Uppleva total ensamhet på det mörka havet efter solnedgången och 360 graders fri horisont timma efter timma, paddeltag efter paddeltag. Somnade tre ggr, och paddlade ur kurs i sömnen ... men jag välta iallafall inte. Fast då hade man kanske blivit piggare? En säl följde mig ett litet tag under en tidig morgontimma. Mörker, mörker, och åter mörker. Ett ljus! En blinkande fyr! Jihaaa! 30 km kvar? 6 timmar paddling... lederna värker. Är så trött. Kan det inte flyta upp en död val som jag kan krypa upp och lägga mig att sova på? Vad som helst, snälla?
