Andra dagen på fjället, inte alltför långt ifrån Storulvåns fjällstation.
Ute på kalfjället blåste det friskt, men bland björkarna var det nästan vindstilla.
Kvällen innan anlände vi (Christopher Graae och Ulf Schneeberger) till "bommen" på vägen
till Storulvåns fjällstation. Pga bommen kunde inte taxin köra oss längre ut. Planen vi hade
var att skida utefter vägen samma kväll, och försöka komma ut så långt som möjligt... men
den planen sprack samtidigt som vi hoppade ur skåpbilen ... och landade på en helt renblåst
frusen grusväg.Inte en flinga snö att åka på. Oh well, då var det bara att ta skidor och stavar
under armen och börja lunka de ca 6km som var kvar av den bitvis ishala vägen.
Packningen (37 resp. 31 kg) kändes väl inte lättare för varje steg och dessutom ökade vinden
kontinuerligt i styrka. Efter varsin vurpa och lite skavsår hittade vi fram till nödbivacken.
*mmmmm* .... *fooood* .... *sooova* ... *mmmm*
Fortfarande fylld med ....
...energi, tillräckligt för att posera för kameran.
Fortfarande blåsigt till tusan... och vi började ana att chanserna för att ta syltraversen började
minska skämmande snabbt.
Tredje dagen beslutade vi oss för att behålla vår fina tältplats och stanna där en andra natt.
För att inte ge vädret alltför mycket vinstkänsla bestämmde vi oss för att göra en dagstur ut
på kalfjället. Till att börja med var det nästan vindstilla, och vi började fundera om vi kanske
gett upp syltraversen för lätt...
Pga det hyggliga vädret blev vi sugna på att göra en mindre topptur.
- eh, är det inte ganska dimmigt Uffe
- joo...
- äsh, det är nog bara dimmigt och blåsigt här uppe på högre höjder...
Totototo ....
....pppeeeeeen! Dock inte mer än lite dryga 1000 meter. Nu blåste det dock
riktigt rejält och driftsnön piskade i ansiktet. Bäst att börja knata ner.
Vädret var bättre nere på "marken", men det kändes kul att gräva ett vindskydd
där vi kunde avnjuta lunchen... eh, 6 påsar varma (läs: ljumma) koppen.
Är man inte så stor så räcker 3 påsar lämmin kuppi gott och väl?-)
Efter lunch skidade vi tebax till vårat basecamp, men var överens (!!!) om att
återvända nästa dag för att gräva en kunglig snögrotta.
Vid mörkrets inbrott var våran villa färdig. Tom en brunn med rinnande färskt fjällvatten
hade vi lyckats gräva upp. Det "kluckade" lite här och där, så antarligen var hela
bivacken byggd på älven... men det var enda stället med snö så långt man kunde se...
(Lägg inte märke till fiskespöt som ligger på isyxan, vid den vita hjälmen *suck*)
*mmmmm* *foooood* *gott*
Eftersom vi hade släpat med oss allt klätterskrot, så kände vi oss
tvugna att hitta på någon användning för dem... tur att det fanns
en hängbro i närheten att fira sig ifrån!
